Byta från stuprör till systemperspektiv
Kapacitetsbrist, hastighetsnedsättningar, avbrott och förseningar på järnvägen är skadligt för näringslivet. Sverige behöver förberedas för en växande befolkning och för beredskap vid krig och kriser, vilket kommer att medföra ökade transportvolymer. En robust och tillgänglig infrastruktur är en grundpelare för både civila och militära transporter, särskilt i en tid med ökade säkerhetspolitiska risker.
För en ökad kapacitet för person- och godstrafik som gynnar Sveriges konkurrenskraft och beredskap måste järnvägens underhållsskuld prioriteras. Det handlar om att effektivt vårda och förstärka den befintliga järnvägen men även framtida nybyggnationer för att klara kapacitetsbristen.
Underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar måste ses som delar av ett sammanhängande system, där åtgärder prioriteras utifrån största möjliga samhällsnytta och robusthet – inte utifrån separata budgetar eller organisatoriska gränser. Detta för att undvika att mindre projekt gynnas framför stråkförstärkningar. Kompetensförsörjning, säkerhet, utveckling och klimat måste integreras i hela kedjan från planering till genomförande.
Under många år har branschen märkt av den politiska osäkerhet som präglar järnvägens organisering, den måste få ett slut för att entreprenörerna ska kunna investera i nya maskiner och i personal med rätt kompetens. Ett konkurrensutsatt järnvägsunderhåll driver utvecklingen och ger marknaden möjlighet att leverera innovativa lösningar. I denna rapport kan du läsa fakta i ämnet: